Insåg NU vad jag gjort😱 Haha, jo ja den tanken dök upp både då jag anmälde mig och när jag gått i mål 😂 Spontanitet har sitt pris när man tackar ja till en löpartävling tämligen otränad och dessutom i lag där man förväntas prestera något. Som tur var visade sig kraven inte vara så stora utan mer något som jag målade upp för mig själv. Men rackarns det gick riktigt bra, och roligt var det också😂
Åter igen så har spontaniteten ett pris. Cykla dagen efter en ”maxad” löprunda! Jorå efter 2 mil började benen vara villiga att jobba igen. Det som till en början såg ut att bli en dag med dåligt väder och sura ben blev en solskenshistoria med känslan av att glida fram i en Messerschmitt😄
Oj vad tiden går. Redan Juli 😱 Det blir bloggtorka när alla loppen som normalt skulle ha rapporterats om ställs in. Men något som de flesta ändå tror på är att Vätternrundan ska trampas den 4é september. Och inför det behöver det tränas.
Vad passar då inte bättre än att köra en lära-känna-varann-runda och testa lite gruppcykling med gänget som jag ska hänga med under typ 14 timmar, eller mer🤔 Samtidigt blir det en bra värdemätare på den nuvarande cykelformen så man kan planera den kommande träningen😎 Och naturligtvis måste vi testa den avslutande och längsta backen från Dalby porten och upp till Zinkgruvan som är nästan 4 km lång. Nu började vi backen och med pigga ben så vi får se hur det känns efter 274 cyklade km och mindre pigga ben😁 Summa summarum så blev dagens tur på nästan 10 mil och 25 km/h i snittfart med råge godkänt med tanke på värmen och de tuffa backarna alla kämpade sig uppför. Tror de flesta var mycket nöjda efter den avslutande fikastunden på café Garvaregården i Askersund. Men alla såg redan fram emot nästa runda med gruppcykling som kommer bli lite längre. Med samma backe, men då tar vi den inte i början, men de vet de andra inte om😁
Påfyllning med ”högoktanigt” bränsle för de sista milen😄 Från vänster, Jag; Eva Eriksson; Kenneth Westerberg; Stefan Starkman; Daniel Infante Rosa; Marta Benito Blanco och Andreas Carleson
Erfarenheten i gruppen är allt från erfaren till rookie där Eva och Stefan kört 6 respektive 5 rundor. Jag har trampat runt 3 gånger och för övriga blir det en överraskning vad som väntar på första rundan😁
Pass #2
nu tog vi den
Snabbt fotostopp vid Dalby porten innan sista backen
Med bara 3 veckor kvar så var det dags att testa formen igen. Dagens runda var både längre och med mer höjdmeter än den förra. Dessutom bjöd vädergudarna på rejäl motvind vilket gjorde att det blev betydligt tuffare. Sen att vi avslutade rundan med stigningen upp till Zinkgruvan var lite pricken över i för att avdramatisera det hela så vi kan känna oss starka när vi väl är där i ”skarpt” läge. Tror att alla sa samma sak att ”den kändes inte lika jobbig den här gången” vilket är ett bra betyg att träningen under sommaren gett resultat.
Som guldkant på rundan blev det ett stopp på Lekhyttans Kök & Kiosk för god lunch bestående av oxjärpar med stompotatis, pressgurka och vinbärsgelé. Sen att det slank ner 6 kakor till kaffet kanske jag ska tala tyst om😎 Som lök på laxen blev det även ett glasstopp i Askersund innan alla var nöjda och var sugna att cykla upp till Zinkgruvan.
Nästa gång vi cyklar tillsammans blir det mer än dubbelt så långt😁
Det blev ett skönt stopp i Lekhyttan efter 1.2 mil rak motvind.
Vilopaus i Stenkistebacken uppför. Första turen med kortbyxor och riktig vårkänsla ☀
April är som en digital betalning, det bara säger Swish och sen är det maj. Och nu har snart redan halva månaden gått. Påminns titt som tätt av alla motionslopp som vid den här tidpunkten redan borde varit avklarade eller som snart ska köras om det varit normala tider. Nu ställs de in eller flyttas fram på obestämd tid. Hur många gånger går det och samtidigt behålla motivationen? Med facit i hand så är jag så otroligt tacksam att jag körde Kalmar 2019 och inte flyttade fram till 2020 även fast jag ärligt talat inte var redo för löpningen. Och nu är det inte säkert att det blir något IM i år heller utan tidigast 2022.
Med förhoppning att årets träningsmål Challenge Vansbro ändå blir av den 4 juli så får jag försöka hålla motivationen uppe. Blivit ganska mycket cykel så där känner jag mig inte orolig. Skillnaden på tränad och otränad blev ganska tydlig på gårdagens runda i Kilsbergen tillsammans med bror Kenneth. Say No More😄
Löpningen är jag däremot mer oroad för. Visst tar jag mig fram och 5-10 minuter hit och dit på milen spelar ingen större roll, bara jag tar mig i mål. Simningen får gå på gamla meriter. Kört några pass nu och ligger nästan på samma tid/km som tidigare och än finns det tid att träna både simning och löpning.
Mallorca e312 completed
När jag stängde ner Zwift för en månad sedan tänkte jag att något mer pass i garaget blir det inte innan hösten. Tja, som vädret varit med kyla och regn så är jag glad att det funnits alternativ att träna cykling inne. Hoppade på utmaningen att köra den virtuella versionen av Mallorca e312 i RGT som är uppdelat i 6 deletapper. Sträckan är som sagt 312 km och med en total höjdökning på 5050 höjdmeter. Rullade i mål på tiden 13:09:24 och är mycket glad att jag inte behövde köra allt i ett sträck på en dag 😄
När man cyklat uppför får man cykla nerför
Ut och Simma
Är namnet på kampanjen som Vansbrosimningen har från 17 maj till den 20 juni. Första utmaningen är 200 m i öppet vatten. Lite kallt i vattnet ännu så jag körde i bassängen istället. Börjar kännas riktigt bra men farten är svår att få till. Nästa vecka är det 1000 m. Får se om det går att fixa i Lången.
1000 + 200 + 100 + 200 + 300 + 200 = 2000 m Steady Pace +/- 2 sek
Torsdagsträning med LK Gränslöst
Livlinan för löpningen med den där extra ansträngningen sker på torsdagarna. Olika platser och ett varierat upplägg med olika pass varje gång + ett grymt pepp från ledarna. Passen läggs ut här och ger man allt så blir man garanterat trött 😄
4 x 300 m, vila 30s, 150 m, 30s, 300 m
Mountainbike i Närkes Kil
Ibland överraskar kroppen! Men vad kan gå fel när naturen sjuder av liv och bjuder på sin bästa sida den här årstiden. Kanske det som smittade av sig för benen kändes pigga på kvällens tur med många backar. Avslutade rundan med att njuta av den fantastiska utsikten från en av många fina platser i Kilsbergen, fornborgen Ullavi Klint. Turer läggs ut här och körs varje fredag om inte naturkatastrof inträffar.
Ullavi Klint en helt ovanligt bra fredag med MTB i Närkes Kil gänget. Foto: Anna Mendelsson
Sådär ja!
Idag den 24 maj kom det! Vansbrosimningen blir återigen framflyttat eller som Home Edition och Challenge Vansbro flyttas till 2022. Bara att slappna av nu då och ”träna” för motions skull. Det ska vara lustfyllt och för att jag vill och inte måste. Men lite i bakhuvudet måste ändå det målmedvetna finnas så inte förfallet blir avgrundsdjupt.
Tänk vad vacker bilden varit om inte jag tittat fram😂
Avrundning
För att avsluta maj månad blev det en luftning av tempohojjen till Kumla för mors dag fika. Men fy katten vad kroppen strejkade de första 2 milen av ovanan att ligga och cykla. Både kroppsligt och balansmässigt. Funderade först om jag tagit mig vatten över huvudet med att dra en 10-mila runda som första tur för säsongen. Men ju längre jag körde ju mer släppte det och vissa sträckor rullade på med riktigt bra fart och skön känsla.
Idag vann naturen och perfekt väder över Zwift i garaget. I alla fall när jag satt vid köksbordet och tittade ut. Men verkligheten var inte riktigt lika glamorös som den såg ut. Tänker först och främst på den bitande motvinden som inte finns i den virtuella världen. Djupa surhål finns inte heller som suger kraften ur benen på ett helt annat sätt än sugande backar i Watopia. Men hur som helst så vinner vekligheten med råge om jag bara får ett val.
Dagens runda innehöll många små stopp för att ta in våren men dess ljud och dofter. Speciellt rogivande var tystnaden och lugnet ute på Bredmossen efter Tysslingeleden. Även fast vinden susade i trädtopparna och träden knarrade fanns det ett lugn i luften som är svår att hitta i stadsnära miljö.
Jomen det har blivit lite som en tradition att slicka i sig två kulor glass i Götlunda i början på april. Denna gången blev det apelsin-hallon och lakrits. Jodå den kombon funkade!
Med på rundan var min bror Kenneth som kämpadepå fantastiskt bra för att vara första för säsongen. Planen var att ta det lugnt och försöka hålla 24 km/h i snitt vilket vi prickade precis. Turen gick över Käglan både fram och tillbaka för att få lite extra höjdmeter och samtidigt slippa den tunga trafiken på gamla E18. Summa summarum en mycket bra säsongspremiär för utecyklingen då det berömda plåstret som ska rivas av inte riktigt infann sig i år. Kan ana varför 😁
det gäller att njuta med alla sinnen när tiden går fort…
Underbar kväll vid Rammsjön
Finns det någon mer månad som går så ruskigt snabbt som sköna Maj. Innan man vet ordet av har björkarna slagit ut, tussilagon är ett minne blott och gräset fullt av maskrosor måste klippas för första gången. Hmm det är lite med förundran man funderar, vart tog våren vägen?
Fast när jag tittar tillbaka har jag ändå hunnit uppleva en hel del fantastiskt sköna ögonblick både i bassängen, i löparskorna, på cykeln och inte minst i Rammsjön.
30 maj Dagens planerade ”långpass” med Kenneth gick till Nora för lite fika. Det blev nog ett lagom långt pass med tanke på den lite småkuperade terrängen som turen bjuder på. Brorsan kämpade på bra och slog därmed nytt PB i distans 🙂 Rundan var 82 km och ca: 560 höjdmeter.
29 maj Hoppade med kort varsel på en ”kort och lugn tur” som den beskrevs på FB för att rensa ut veckans arbete. Visserligen blev turen kort men med lite mer höjdmeter än jag räknat med. Fast det gjorde inget för benen vara pigga hela vägen upp och belöningen att sitta där och bara lyssna på hjärtslagen i den totala stillheten var värt allt arbete.
26 maj Var lite tveksam om temperaturen stigit från förra tisdagen (+11 grader) då jag förstod att många mer eller mindre badade isvak. Men oj vilken skillnad det blivit på bara en vecka med lite sol och värme. Det var faktiskt lite svårt att slita sig 🙂
Till och med badkrukan jag tyckte det var skönt i vattnet med +16 grader
21 maj Körde en premiärtur med brorsan så han fick prova sin nya racer. Han var stark på platten men lite vek när det började gå uppför. Kan bli tufft att hänga med sen när han fått några fler mil i benen. Rundan var 54 km och ca: 200 höjdmeter.
Finns det något vackrare än ett gult rapsfält mot blå himmel? Skulle i så fall vara om man tog bort filuren i mitten
16 maj Dagen bjöd på bra guidning av Per Ström på delvis nya stigar i närområdet
9 maj Lustigt påhitt detta med alla virtuella race som dyker upp som ersättning för allt som ställs in. Nu kommer även hela långloppscupen med 8 deltävlingar troligtvis att köras på detta sättet och naturligtvis hängde jag på vid premiären 🙂
Det var en perfekt dag att köra första racet i #MitsubishiDIGITALmtbChallenge
7 maj Torsdagsträningen med LK gränslöst bjöd denna kvällen på intervaller runt det ”backiga” Gladaberget i Hovsta.
OCH intervallen lyckades alltid sammanfalla med en uppförsbacke 🙂
högt beläget och starkt kuperat, instämmer till fullo
Känner mig som en segrare när Kalklinten (sista höjden) var besegrad.
Valborgsmässoafton och det står Trail med @kristalina.smars på schemat. Att det skulle bli tufft var jag inställd på men inte så här tufft. Visste innan att Kindla är en av Örebro läns högsta punkter, kuperat och det är ett naturreservat. Det jag inte hade koll på att det dessutom låg en massa snö i skogen som gjorde spångarna och utförsbackarna snorhala. På sätt och vis kanske det var min räddning som gjorde att jag tog mig runt för då gick det inte så fort 🙂
Kindlaområdet är högt beläget och starkt kuperat. Det är ett av de högsta områdena i länet och når hela 426 meter över havet.
Fin utsikt från tornet på Kindlahöjden. Kort besök för det blåste kallt!
Sprang lite fel så det blev några mer höjdmeter än beräknat 🙂Här syns snön en aning i nederkantTrogen följeslagare under hela turen. Vilken energi!Vid Klosstjärnen. Bra pepp under hela turen av @kristalina.smars
Söndagscykling
här och där och hit och dit
Kort stopp vid Latorps alunskiffergruva. Soligt väder naturligtvis så solglasögonen behövdes 🙂
2020-04-26
Måndag och regnet smattrar mot rutan och himlen är grå på gränsen till svart. Sitter vid köksbordet med en varm kopp kaffe och tänker tillbaka på gårdagen…
Söndagen börjar soligt men ändå lite småkyligt när jag trampar iväg på grusvägen för dagens MTB-tur i nya skogar. Målet är att vara framme vid Lanna badgruva klockan 10:30 för att träffa Per Ström och ett gäng okända deltagare för en guidning i skogarna runt Vintrosa. På vägen dit passerar jag sjön Tysslingen som ligger som en blå spegel. I hagarna, fulla med vitsippor som lyser i solskenet, betar kossorna rogivet och i träden drillar fåglarna ihärdigt. Nu börjar solen värma i de öppna partier som ligger i lä för vinden. Kroppen känns pigg. Det här blir en bra dag.
Väl framme sluter ett glatt gäng upp bestående av 8 st. cyklister som under Pers ledning får uppleva 29 km fantastisk fin stigcykling runt Lanna-Vintrosa-Latorp.
Latorps alunskiffergruva
Rundan innehåller utmanande tekniska partier med sten och rötter. Vackra lättcyklade stigar kantade av vitsippor där solen sipprar in mellan lövskogsstammarna och dramatiska landformationer runt Latorps gruvområde. Turen avslutas med ett varv på Lanna teknikbana som är riktigt rolig och utmanande med snäva kurvor och tekniska hinder. Sedan tackar jag för trevligt sällskap och åker vidare.
Tur att det var uppmärkt så vi hittade 🙂 Foto: Rickard Bergström
Nästa mål för dagen är Ånnaboda restaurang. Vägen dit går via Storstenshöjden då jag tänker att den är lättare än den stora vägen upp. Men så här i efterhand så anser jag det vara tvärt om. Efter en kopp kaffe och en stor ost och skinkmacka i solen blir det stigåkning ner mot Blackstahyttan och Klockhammar. När jag närmar mig Närkes Kil inser jag att målet inte blir uppnått, så det får bli en extrarunda norrut upp mot Lockenkil för att knyta ihop säcken på minst 10 mil. https://www.strava.com/activities/3356375763
Tänker sammanfattningsvis att vad privilegierad man är som har hälsan, orken och möjligheten att göra så här. För att i dessa tider slippa att sitta isolerad i en lägenhet med endast möjlighet att få ”frisk” luft på balkongen.
Hjulsjö x3
måste vara något speciellt när det blev 3 gånger på en vecka!
Hjulsjö röd 1 och 9 med betydligt piggare ben idag än i tisdags 😂
2020-04-16
Idag blev det efterjobbetcykling i MTB-paradiset Hjulsjö med @kristalina.smars Turen började lite tveksamt med ouppvärmd kropp och uppförsbacke men efter ett tag när värmen kom så blev benen bara piggare och piggare Skönt när coachen får jobba lite för att hänga med Vi körde Mullåsen Röd 1 & Lankälven Röd 9 https://www.strava.com/activities/3308069072
2020-04-19 Haha, hur kommer det sig att jag cyklar i Hjulsjö 3 gånger inom en veckas tid. Tja. när önskemålen att åka dit kommer både från vänster och höger så är det svårt att tacka nej 🙂 Terrängen är dessutom just nu som bäst med snustorra stigar som nästan självantänder när trycker på samt att det är totalt myggfritt (än så länge).
Magiskt parti efter Lankälven Röd 9
Härligt att få med sig brorsan i skogen. Jodå han fick kämpa och gjorde det bra 🙂 Vi trampade först runt en mix av Mullåsen Röd 1 & Lankälven Röd 9. https://www.strava.com/activities/3320302844
⭐⭐⭐⭐⭐
Betyg: 5 av 5.
Flowiga stigar på Mullåsen Röd 1 och 9
Sen avslutade vi med att köra den för säsongen nya leden röd 12. Kommer att bli en riktigt fin led när den blir ordentligt uppkörd för nu var den lite tungtrampad och bitvis svår att se vart den går. Avslutade själv med en runda på svart 11 för att bli riktigt trött 🙂 https://www.strava.com/activities/3320859861 https://www.strava.com/activities/3320982077
Mullåsen Röd 12 är inte lika bred och uppkörd än men vi jobbade på det.
2020-04-13 Ben som stockar och blyfötter med släpankare Precis så kändes dagens löprunda. Kanske inte så konstigt ändå, då rundan har samma längd och höjdmeter (184 m) som @lidingoloppet 15km och jag har fuskat med löpningen de senaste veckorna. Eller är det bara så att glykogenlagret i levern och musklerna inte har återhämtat sig efter genomkörningen av Bergslagsloppet 46 km i fredags Hur som helst så tog jag mig hem. Men den fina Kvinnerstaskogen är inte sig lik som den har varit. Fy f##n vad skövlat och kalhugget det blivit. Dessutom låg de enstaka träd som lämnats kvar numera ner efter vårens blåsoväder, vilket gjorde att det dessutom blev hinderlöpning. https://www.strava.com/activities/3293967597
Hur trött kan man inte vara…
Långfredag
2020-04-10 Vad kan inte vara bättre på en långfredag än att dra med gänget på långcykling i Kilsbergens backiga natur. Vi var sex stycken från början och tre som kom i mål. Faktum var att backarna tog ut sin rätt vilket gjorde att Kenneth (brorsan), Niklas (Kenneths son) och Andreas Carleson hoppade av efter 22 km. Men de var mer än nöjda ändå 🙂
För oss som körde vidare blev det blev en skön genomkörning av hela Bergslagsloppet 46 km i strålande solsken. Men innan vi var i mål skulle den långa stigningen upp Stora Gårdsjön köras och som avslutas med den beryktade flimmerbacken ca 5 km innan målet. Och nej, det gick inte att ta Matthias Wengelins KOM idag heller.
På pass fem med Kristalina Smårs stod det cykel på schemat. Det blev lite oväntat betydligt tuffare än jag väntat mig. Vi skulle nämligen köra Siggebohyttanbacken. Hua, tänkte jag för den har man ju hört talas om när det börjar pratas om backar. Dessutom att vissa bara kommer halvvägs innan de får stiga av.
Men shit, det gick ganska bra att ta sig upp. Måste erkänna att när den långa branten kom så försökte jag febrilt att växla ner ytterligare men insåg att växlarna redan var slut. Bara att trampa på! Väl uppe kände jag mig nöjd att gjort det och förväntade mig ”att nu åker vi tillbaka”. Men nej, det blev ”vi tar den en gång till”. Pannben… det gick! Visst, jag hade nog fixat den ytterligare en gång till men som tur tog tiden slut 😎
Ånnabodabacken är tuff den med, men Siggebohyttan är ett strå vassare.
Inför fjärde träffen fick jag frågan vad jag ville göra. Simma sa jag, och tänkte att det här skulle bli ett lite lugnare pass. Ack vad jag misstog mig! Kanske lite mitt eget fel också då vi körde mitt pass först med lite blandad simning med inslag av 25 meters intervaller. Dessutom hängde jag på Kristalinas ordinarie simpass som innehöll bl.a. en hel drös med 25 m intervaller (30 x 25 m – 20 sek/vila). Inser att jag behöver göra mer av detta.
Pass #3
På tredje träffen stod det löpning på menyn. Nu blev det inte direkt plattmarkslöpning som jag kanske hade hoppats på utan löpning i backe! Jisses vilka backar det finns runt Järnboås. Märks att man är lite bortskämd med att bo nere på slätten. Målet med löpningen var att inte stanna när jag kom upp på toppen utan där skulle jag fortsätta utan vila. Jomenvisst, det gick hyffsat tycker jag och coachen var nöjd.
Vaknade sent… söndagscykling med fikastopp på Götlunda Glass står på menyn. Vad göra. Dra täcket över huvudet igen eller gå upp? Äh, jag hinner och SMHI har ju lovat vårvärme från kontinenten och fint väder så vad kan gå fel. Planen är att cykla in till stan och invänta grupperna och lägga mig bakom och köra solo. Det blev istället att jag rullade igång lite lugnt och tänkte ”jag blir snart ikappåkt” då fler borde vara starkare än ensam, men det inträffade inte. Dock hade jag önskat att ensam vore fler på vägen hem över Käglan för då gick det tungt.
Och hur blev det med vädret då? Jo, de där solvarma vindarna som smeker kinderna blev istället ett ilsket piskande regn som rev i motvinden på slutet.
Grundade med lite MTB-cykling med brorsan på lördagen. Det blev ett för mig ganska lugnt pass men kanske lite motsatsen för Kenneth då cykelbenen inte infunnit sig ännu. Vädret var verkligen på topp med solsken, torra stigar och fågelkvitter i skogen. Dock en hel del stormfällda träd både här och där efter ovädret tidigare i veckan.
Dagens cykeltur med brorsan fick 10 av 10 möjliga #1 Fortsätt cykla! absolut
#2 Snart är det över amen
#3 Träna mindre, cykla mer underbart, den gillar jag #4 Satsa på upplevelsen fågelkvitter och skogsdoft
#5 Kör solo eller i små grupper #6 Cykla med någon ny(börjare) #7 Testa något nytt cykla lugnt utan maxpuls!
#8 Testa något annat swimrun #9 Öva på nya skills sandcykling utför #10 Sätt ett mål det är hemligt…
Det blev lite tid för eftertanke på vilobänken i solen även i år. Bara att konstatera, någon Vätternrunda blir det troligtvis inte!
Det var tidigt, det var kallt och det var trötta ben i morse när jag rullade in mot stortorget för dagens cykeltur till Viiby för en äggmacka. Jaja, får hoppas på att det finns någon 24 grupp att rulla runt med så jag kan ta det lite lugnt. Nix, bara 26 grupper som lägst. Hmm… bara att bita ihop då. Resan till Viiby vet jag blir ”lätt” då vindarna var gynnsamma in till stan vilket då blir det omvända när vi ska tillbaka. Med andra ord så gäller det att inte sprätta för mycket om det ska finnas lite kraft kvar i benen på slutet. Kraft ja, motvinden i kombination med lite backar på vägen hem tog ut sin rätt. Vi var 6 st. från början och 4 st. när vi kom tillbaka till stan. Say no more!
Passade på att köra den bättre alternativvägen förbi Kumla när jag fick bestämma 🙂
Japp, då var den avklarad. Första turen är som jag skrivit tidigare, ett plåster som behöver rivas av. Det gör ont, det är jobbigt, det är kallt och det är motvind. Så är det bara och så har det varit de senaste åren om jag läser mina tidigare inlägg. Men det har även varit solsken, torra vägar och lärkor som drillat i skyn på vägen ut mot Ekeby samt att fikat på Sveas i Kumla har smakat gott. Extra positivt idag var att jag kände mig stark mot slutet vilket är ett gott tecken på att vinterns många spinningpass kanske ändå gjort nytta 🙂
Körde i 26 gruppen och bingo! Det blev 26+ efter lite farthöjning på slutet 🙂
Liite bister min idag, regntunga skyar, kanske kör soffhäng istället?
Det slutade bättre än det började. Resan in till stortorget krävde vindrutetorkare på glasögonen. Som tur är avtog nederbörden lika fort som den började när jag närmade mig Lillån. Tänkte köra 28 gruppen idag då turen är ganska lång men konstigt nog var vi för få för att bilda grupp. Valet var då 26 eller 30. Nja 26 gruppen tror jag inte hade passat mig speciellt bra så det fick bli 30. Med facit i hand så gick resan till Vingåker för en macka och kaffe alldeles för bra. Man blir lite bortskämd att ligga på rulle i grupp och dessutom nästan vindstilla. Kanonbra grupp som körde mjukt utan ryck och inte tryckte för mycket i uppförsbackarna. Och ja, det slutade med att solen bröt igenom molntäcket på slutet, nästan så att solglasögonen som låg hemma blev efterlängtade.
Lördagens långpass med löpning uteblev då kroppen bara signalerade, orkar och vill inte! Till slut lyckades jag i alla fall ta mig till Gustavsvik för att ”bada” några km som tröst. Från början var målet 1500 m i Olympiskt tempo som absolut minimum för annars blir det ett personlig nederlag. Men efter 2 min vila och lite inspiration från andra simmare blev det ytterligare 2300 m mjukissim som kanske är den realistiska IM farten.
Tempohoj… Vet inte hur jag ska beskriva det, men typ den där känslan, nu kör jag omkull… hela tiden! Greppar krampaktig i styret och vinglar över hela vägen! Kan jag cykla? Förstår inte varför göra en cykel så rejsig så den svänger av sig själv bara jag tänker tanken. Det ser så enkelt och avslappnat ut när andra gör det, men att sitta där själv är något helt annat. Den här cykeln får min linjehoj att framstå som en Volvo jämfört med en sportbil. Men å andra sidan så kommer jag ihåg att känslan var något liknande på linjecykeln första gången också.
Efter någon mil börjar rädslan avta och jag kan slappna av lite i armar och nacke. Tänker hoppfullt att det kommer kanske att funka till slut. Tar en paus och njuter av naturen och fågelkvitter innan jag rullar sista biten hemåt. Helt klart så inser jag potentialen i tempohoj då det kan gå lite snabbare med mindre watt även om jag inte slog några fartrekord på den första turen.
90 km för två kulor glass… apelsin-hallon och blåbär
Solglasögon såklart
Dagens cykeltur med Örebrocyklisterna gick till Götlunda glass för glassfrossa. Nja, mängden glass som intogs motsvarar bara en portion (75 g) vilket innehåller 167 kcal. Kaffet räknar jag inte. Jämfört med den beräknade energiförbrukningen under turen så hade frossa inte varit något problem. Det vi däremot frossade i på vägen dit var motvind plus att det bitvis blev lite ryckigt med onödig energiåtgång då gruppen hade varierad erfarenhet att cykla i grupp. Hemresan gick både lättare och bättre då vinden mestadels kom bakifrån och gruppens ledare Peter styrde upp oss 🙂
kroppen frågade mig, varför? jag svarade… Jo /schvuu/
Lyckades efter en del ångest att komma ut på mitt fredagslångpass. Tog en annan väg runt Åby denna gången vilket kanske inte var optimalt då trailrundan blir lite jobbigare, men roligare. Målet var 22 km men den sena starten och solens nedgång satte stopp för det, men 2 timmar är ändå ok!
Hepp! de trötta benen fixade PB på UNO Ånnaboda bergstempo på 9:36
Känslan när jag rullade in till stan i morse var trötta ben. Ingen anledning till det egentligen, utan känslan bara fanns där. Valde därför den kortare varianten med 28 gruppen till Ånnaboda med Håkan som ledare. Håkan är bra, han håller ordning på tempot på sitt sätt så att alla hänger med. Dessutom var gruppen välbalanserad både i antal och styrka och jodå, 28 gruppen höll tempot på prick 28.0 idag! Solen sken även som vanligt så det var 5é gången gillt för solglasögonen.
vet inte varför, men jag fegade ur på den längre distansen…
4é turen med solglasögon 🙂
Nja, bara att inse att så här är det i April. Kallt på morgonen med mycket kläder som blir för varmt efter ett tag. Som typ i klättringen uppför Käglan. Bara att försöka ta det lugnt så det inte kokar över. Jo, jag cyklade till Arboga med den korta 28 gruppen. Vet inte varför jag tog den korta turen, men troligtvis för att jag tvivlade på mig själv att jag skulle orka. Nä, någon mil extra hade inte varit något problem.
Skönt när coachen får jobba lite för att hänga med 
Hur som helst så tog jag mig hem. Men den fina Kvinnerstaskogen är inte sig lik som den har varit. Fy f##n vad skövlat och kalhugget det blivit. Dessutom låg de enstaka träd som lämnats kvar numera ner efter vårens blåsoväder, vilket gjorde att det dessutom blev hinderlöpning.
s2tri 